JO, JK, KU, samtliga riksdagspartier, utv centrum i Sthlm, åklagarkammaren i Halmstad, massmedia.
Av någon optimistisk anledning förväntar sig RMSS, kanske i likhet med många andra, att Sveriges grundlagar gäller alla medborgare. Men vissa är jämlikare än andra. Till dessa hör vice chefsåklagare Margareta Bong och justitieombudsman Mats Melin.
Enligt tryckfrihetsförordningens andra kapitel skall framställning om allmän handling handläggas med skyndsamhet. Det är en viktig princip i ett öppet och demokratiskt samhälle, eftersom offentliga dokument annars skulle kunna undanhållas allmänheten genom obegränsade handläggningstider.
Melin och Bong fogar sig inte i detta, de gör som de vill, som de powerpornaktörer de är. Det är tydligen roligare så. Följande förlopp är skriftligen dokumenterat:
7/10-06 begär RMSS ut allmän handling av Bong. En dag går, tre dagar går, en vecka går, tre veckor går, en månad går, en månad och tre veckor går.
29/11-06 skyller Bong i sitt svar till JO på att hon inte handlagt ärendet eftersom ” det är omfattande”. JO anser att det är förenligt med grundlagens skrivning om ”skyndsamhet” och avslutar ärendet. Det efterfrågade beslutet är på ett fåtal sidor.
15/12-06, efter två månader och en vecka, behagar Bong besvara framställningen. ” Ni har begärt att få besked om ett JO-beslut…det framgår inte vilket beslut som avses”. ( innehållande den senaste kritiken mot Bongs tjänsteutövning).
19/12-06 framställer RMSS om samma handling ännu en gång, samt all JO-kritik som riktats mot åklagarkammaren, med undantag för åklagare Sonja Seligman, vars usla tjänsteutövning redan är känd.
En dag går, en vecka går, tre veckor går, en månad går. Efter drygt en månad och en vecka, besvarar Bong framställningarna. De begärda handlingarna är inte längre ” för omfattande” eller för ” oklara”. Margareta Bong har helt enkelt ” kastat” handlingarna.
Med detta avskriver JO ärendet, samma ärende som han avskrivit redan 06-12-01.
Margareta Bong bryter mot grundlagen. Hon ljuger två gånger, en lögn mot RMSS och en mot JO. Hon kastar allmänna handlingar. JO tycker detta är bra.
Nu uppstår nya frågeställningar. Är inte JO-beslut allmänna handlingar? När JO-beslut inkommer till åklagarkammaren, varför diarieförs de inte som övriga skrivelser? Hur kan en offentlig institution som åklagarkammaren ” kasta” offentliga handlingar? Vilka handlingar är det mer som inte behöver diarieföras och som kan kastas efter åklagares och JO´s godtycke? Varför besvarade inte Bong den ursprungliga framställningen med det korrekta beskedet, att hon hade kastat handlingarna? Var kastar hon dem? Tar hon med dem i sin handväska och tänder brasan i kaminen med dem? Eller genom fönstret? Eller snyter hon sig i dem med ett hånskratt?
RMSS tror på det senaste alternativet och bjuder in samtliga adressater att följa med på en tur genom åklagarkammarens i Halmstad snurriga skrymslen för att få kanske en del av svaren på frågorna. En sak står klar, det går inte att fråga direkt. Bong ger aldrig några svar eller någon information som hon inte pressas till av tillsynsmyndighet.
Istället får RMSS ta till följande knep och gör härmed denna framställning:
RMSS hemställer till Margareta Bong, vice chefsåklagare på åklagarkammaren i Halmstad, med hänvisning till tryckfrihetsförordningens andra kapitel vari stadgas skyndsamhet vid handlägning av ärenden rörande allmänna handlingar, om att få ta del av bestämmelser/ förordningar/ lagtexter som definierar vilka till åklagarkammaren inkommande handlingar som slipper diarieföras och som kan ” kastas”.
Framställningen gäller också bestämmelser/lagtexter/ förordningar som reglerar hur och var dessa handlingar kastas. Gud vet hur många månader det kommer att ta för Margareta Bong att inte besvara framställningarna. Om Gud nu finns. Och finns han har han ändå ingen chans mot BongoMelin.
För 30 år sedan var det en stor sak när en tjänsteman inte rättade sig efter tryckfrihetsförordningen. Dåvarande personalchefen i Falkenberg, Claes Hederstierna, undvek åtal för att ha obstruerat samma skrivning i tryckfrihetsförordningen genom att avgå från sin tjänst. Det räckte med att JO kom till Falkenberg och hade ett förhör med Hederstierna som omfattar ca 30 sidor i utskrift, med åtföljande stark kritik.
Utvecklingen har alltså gått till att grundlagen inte har någon betydelse alls i dessa avseenden, enligt Melin/ Bong. Möjligen kan spekuleras i att åklagare och JO utgör en ohelig allians. Vi har nyligen sett i ” fallet Ulf” att två åklagare, vars oduglighet och omdömeslöshet drabbat oskyldiga med förstörda liv, mångåriga fängelsestraff och psykisk ohälsa, kommit undan med ett bannande JO-pekfinger som enda straff.
För andra än åklagare räcker det med ett litet snatteri eller att ha kört 3 km för fort på motorväg för att följderna skall bli hårdare än för de aktuella åklagarna.
Konsekvenserna blir ett urholkat rättsväsende, där godtycket sprider sig, rättsrötan brer ut sig, oskyldiga döms och förtroendet för allas likhet inför lagen sakta men säkert vittrar sönder.
Det är farligt för en demokrati om tjänstemän av Bongs/ Melins kaliber tillåts agera ostört.