Björklund har agerat snabbt inom skolområdet. Med ambitioner att utveckla skolan inför han, med sin militärt präglade förkärlek för enkla lösningar, djärva ” nymodigheter” som knappast ens fungerade för 40 år sedan. När RMSS´s talesman gick i folkskolan för 40 år sedan fick han betyg i 6 steg. Det var ett effektivt sätt att markera skillnaden mellan de elever som saknade teoretisk begåvning och de som hade det lätt för sig. Elever med höga betyg blev klassens överklass ganska omgående, de andra blev underklass, dummerjönsar.

Det ska löna sig att anstränga sig, tycker Björklund.

En av eleverna skolvägrade. Prästens pojk, faktiskt. Till slut hämtade polisen honom med stort rabalder och skada för livet. Mycket bra, tycker Björklund, som vill återinföra polishämtning av frånvarande elever igen. Ännu ett minst 40 år gammalt nytänkande från en antikverad skolminister.

Björklund känner väl till, men bryr sig inte, om följande två stora problem förknippade med hans antikverade innovationer. Det ena är att tiderna är helt annorlunda nu än för 40 år sedan. De som inte trivdes eller utvecklades eller hade råd att gå i skola på den tiden hade möjlighet till lärlingplatser eller till och med anställningar inom näringslivet. Till en början på låg nivå, men ofta med möjlighet att utvecklas.

Nu finns inte jobb tillräckligt ens för alla vuxna och många jobb kräver just teoretisk begåvning. Alla elever är tvingade att gå i skolan, hur illa de än trivs, hur plågade de än blir och hur teoretisk obegåvade de än är.
Björklund struntar i dem, för han själv tillhör inte den kategorin. Hans bristande begåvning hänför sig till området empati och människokärlek, vilket inte är ett skolämne och därmed inte föranleder betygsättning. Tur för Björklund.

Det andra är ännu mer otäckt. Björklund väljer i sin översåtlighet att slå mot den svage och slicka den starke. Den utsatte eleven som vägrar låta sig förnedras i skolan eller helt enkelt inte vågar gå dit, skall bli föremål för polisingripande. Den skola/ rektor som enligt lag skall ta hand om eleven på bästa sätt men försummar sina skyldigheter, blir inte föremål för något ingripande alls. Möjligen i ett fåtal fall kritiserad av skolverket.

Alliansen har på ett skickligt sätt använt högkonjunkturen till att dölja sina ansträngningar att öka klyftorna mellan bemedlade och ickebemedlade svenska medborgare. När konjunkturen nu viker kommer det att bli än tydligare att sjuka, obegåvade och arbetslösa betraktas som paria av borgarna, medan friska och arbetande medborgare gynnas på alla sätt.

Björklunds ansträngningar att dela upp skoleleverna i dugliga och odugliga utan att på motsvarande sätt utkräva ansvar av skolans makthavare att tillgodose varje elevs behov, är ett led i samma arbete.
När Björklund kräver att en skolledare som försummat behoven hos en elev, antingen det gäller problem med begåvning, psykiska handikapp som ex adhd eller mobbning, skall bli föremål för polisingripande på samma sätt som eleven som inte vågar gå till skolan, då blir Björklund aningen mer trovärdig.

Men det kommer inte att hända. Björklund slår mot de svaga och håller de starka bakom ryggen, på det sätt som alliansen gjort sig känd för.

Har du inte teoretisk begåvning, har du ett handikapp av något slag, passar du inte inom skolans snäva mallar, blir du mobbad, ja, då väntar ett ännu större helvete i Björklunds skola. För en ansvarig skolledare och lärare blir det ingen skillnad alls. De blir lika lite ansvariga i framtiden som de har varit innan i att utforma individuella undervisningsformer som passar alla som av lagen tvingas delta i deras verksamhet.