Att rättssäkerheten inte är vad den borde vara står alltmer klart för oss småfolk. Att det med enkla medel går att lura en länsrätt är kanske inte så konstigt heller. Vi tar exemplet med skolskjutsupphandlingen i Falkenberg. Den gällde tre läsår och 50 miljoner spänn.
Mycket pengar, kan man tycka och av största vikt för de små lokala bussbolagens överlevnad. Då förväntar man sig som kommuninvånare att processen sköts på ett juridiskt riktigt sätt.
Det tycker inte skummisarna på SKL, Sveriges kommuner och landsting.
När kommunen, Falkenberg alltså, hade räknat ihop körsträckorna, trodde inte de lokala bussbolagen sina ögon. Det stämde inte på en fläck och då kunde de inte ge seriösa anbud i upphandlingen heller. Bergkvara Buss, som inte hade en aning om de verkliga körsträckorna, sopade därför mattan med småbolagen, eftersom Bergkvara inte hade anledning betvivla kommunens beräkningar. Småbolagen överklagade.
Sen började det verkliga rävspelet och bluffandet från SKL´s sida. Det gällde ju att lura till sig segern i länsrätten. Matthias Sylwan, förbundsjurist från SKL, företrädde Falkenberg. För att vinna processen drog han till med formuleringen att Falkenbergs kommun hade mätt körsträckorna ” med noggrannhet och omsorg”. Småbolagen ljög, ansåg Sylwan, när de hävdade att körsträckorna inte stämde.
Men lögnhalsen var Sylwan och SKL.
Länsrätten i Halland är ganska enkel att manipulera. I valet mellan vad de små lokala bussbolagen med kännedom om körsträckorna hävdade och SKL´s lögn, valde en blåögd länsrätt att tro på SKL. Hurra, hurra för ännu ett grundskott mot rättssäkerheten i Sverige.
När lokaltidningen Hallands Nyheter började rota i saken framkom att kommunens beräkningar, som underlag för upphandling och målet i länsrätten, i stort sett var ” rena fantasierna” Ett av omloppen uppgavs inför länsrätten och i upphandlingen vara 3884 mil per läsår, men var egentligen 1700 mil. Som ett av flera exempel.
Detta påstod jurist Sylwan, SKL, vara resultatet av en ” noggrann och omsorgsfull” uppmätning. Flera av de små bussbolagen gick omkull, som en följd av Sylwans jättebluff.
Länsrätten borde veta bättre. Att blåögt godta en lögnaktig partsinlaga framför vittnesmål av enskilda som har faktisk kunskap om verkliga förhållanden, visar att omdömesförmågan hos länsrättens ledamöter inte är vad den borde vara. Detsamma gäller känslan för rättssäkerheten.
Länsrätten bör inför framtiden beakta att Sveriges kommuner och landsting inte är främmande att ta till vilka medel som helst för att vinna processer mot enskilda. Matthias Sylwans metoder visar med all önskvärd tydlighet att SKL inte är en seriös organisation och att ett varningens finger alltid bör höjas när SKL är bidragande part i en process, vad det än gäller.
Rättsrötan startar i sanning ovanifrån. Falkenbergs kommun har bett om ursäkt, men någon kompensation från SKL till de drabbade bussbolagen har RMSS inte hört talas om… Den som bluffar bäst vinner.
Vill nån läsa mer så titta i Hallands Nyheter 8/11 2008.