Under årtionden har alltför många av oss gräsrötter kunna konstatera ett förfall vad gäller kvaliten på ämbetsutövning, såväl lokalt som på riksnivå. Exemplen är många på hur omdömeslösa och okunniga byråkrater av alla sorter utövar sina ämbeten, så att enskilda samhällsmedborgare/kommuninvånare utsätts för kränkningar, samtidigt som vi tvingas betala samma byråkrater lön för att de kränker oss.

Det kan gälla undermåliga vårdnadsutredningar, omhändertagande av barn på bristfälliga grunder, omotiverade polisiära ingripanden, domar i tingsrätt o hovrätt som i det närmaste saknar laga grund, godtyckliga beslut av försäkringskassa och socialförvaltningar etc, etc.

I många fall har de avgörande negativ betydelse för den enskilda individen, ibland med livslånga konsekvenser.

Utvecklingen är långt ifrån ofarlig för ett demokratiskt rättssamhälle.

Om vi tar några aktuella exempel nerifrån och upp, kan vi på lokalnivå iaktta exempelvis Falkenbergs kommun, där i en kommande process nio av de sämsta politikerna/ tjänstemännen med näbbar och klor ska försöka försvara en inbillad rätt att bryta mot lagar, ljuga, sprida rykten och förtal om enskilda kommuninvånare, utan risk att behöva stå till svars för sina övergrepp.

Vad gäller lag o rätt, kan vi ännu en gång konstatera att en enskild person dömts oskyldig till i detta fall 8 års fängelse, för sexuella övergrepp mot sin dotter. Rättssäkerheten i detta ärende har senare upprätthållits av massmedia, Uppdrag Granskning, vars juridiska inhopp varit otroligt mycket mer kvalificerat än såväl den oskyldiges försvarare, som aktuell tingsrätt och hovrätt, för att inte tala om polisens förundersökning. Personen är därför numera frikänd.

På riksnivå kan vi under dessa chockerande katastrofdagar efter flodvågen i sydostasien få ännu ett belägg för att inte heller våra ledande politiker/tjänstemän har den kompetens, det omdöme och den initiativkraft som krävs för att utföra sina grannlaga uppgifter. Visserligen är mycket ännu oklart, men dels är vittnesmålen samstämmiga bland de drabbade, att de känner sig totalt utlämnade utan vare sig skydd och hjälp av svenska myndigheter flera dygn efter katastrofen. Till den grad att de skäms för att vara från Sverige. Dels att de kan jämföra med andra länder som agerat på ett adekvat, snabbt och föredömligt sätt. Till och med ett land som Italien, vilket av många självgoda svenskar betraktas som ostrukturerat i jämförelse med Sverige, agerar långt innan Sveriges statsminister tycker att vi ska tända ett ljus o ställa oss i fönstret och långt innan utrikesminister Laila Freivalds avslutat sitt teaterbesök under pågående mardrömslikt helvete för tusentals svenskar.

Sveriges bristfälliga reaktion när det gäller att hjälpa utsatta medborgare i en osedvanligt katastrofal situation, ger ytterligare belägg för att våra tjänstemän och politiker inte är vuxna sina uppgifter, att deras kompetens, omdöme, initiativförmåga och professionalitet förflackats till den grad att vi inte kan räkna med mycket annat än att vi gräsrötter anses som enskilda kräk, vilka kan kränkas och ringaktas utan någon som helst risk att ansvar utkrävs av den felande befattningshavaren.

Det som händer efter flodvågen torde utgöra en väckarklocka för dem av oss svenskar som ännu inte personligen erfarit att vi håller på att nedrusta oss själva och vårt samhälle, inte nerifrån utan uppifrån högsta ort och att det är vi själva som dyrt får betala i vardagen, i form av rättsröta, odugliga förundersökningar i rättsprocesser, omdömeslösa domar i tingsrätter o hovrätter, godtycklig behandling och kränkningar av socialförvaltningar och försäkringskassor och i extremfall en hänsynslöshet och oskicklighet som dödar och skadar oss, istället för att undsätta oss när vi råkar in i ofattbara kaotiska trauman , vilket är fallet just nu efter flodvågen.

Låt det inträffade bli en väckarklocka, inse skenheligheten hos statsministern där han står med ett ljus i handen i fönstret och hos utrikesministern där hon sitter på teatern medan våra grannar o vänner dör i Thailand, och medverka till att vi kan vända utvecklingen i tjänstemannasverige. Protestera, överklaga och kräv dina mänskliga rättigheter, utan att vara rädd för att utsättas för de repressalier, som inte sällan aktiveras på arbetsplatser och i myndighetssverige.

Kanske får vi då så småningom befattningshavare som visar lika stort intresse och ansvarskännande när det gäller svenska folkets väl och ve, som de nuvarande visar sig själva när det gäller egna löner och arvoden.

Och det är mycket som står på spel, rättssäkerhet och demokratiska värderingar för samhället, integritet, psykisk och fysisk hälsa och mänskliga rättigheter för oss enskilda samhällsmedborgare.

Det är värt att kämpa för, nu när det blir allt tydligare att det håller på att gå käpprätt åt skogen med de medborgerliga och mänskliga rättigheter vi hoppades skulle bli självklara för länge sedan.

RMSS

(rörelsen mot samhällets sönderfall)