Laglösa chefspoliser och åklagare.

I den senaste svenska gangsterfilmen visas hur infiltrationsverksamhet går till. På uppdrag av polismyndighet skickas unga män, enligt uppgift ibland till och med omyndiga, in i kriminella kretsar för att gola och brottsprovocera, i syfte att få fast lagbrytarna. Ett högriskprojekt i flera avseenden.

Verksamheten är lagstridig på flera sätt. Ersättningarna är svarta och i kommande rättegångar mörkas verksamheten för domstolarna så att rättsprocessen medvetet saboteras.
Följande chefspoliser namnges på Newsmill av en f d infiltratör:

Gunno Gunnmo och Carin Götblad, båda länspolismästare, Leif Jennekvist, chef för länskriminalen. Ett antal åklagare spelar med och undanhåller medvetet fakta från domstolarna i syfte att fälla avancerade brottslingar.
Detta har enl uppgift lett till ett antal resningsansökningar, där dömda brottslingar kan komma att frikännas på grund av att Götblad/Gunnmo och Jennekvist själva bryter mot lagen.

RMSS har många gånger konstaterat att även på lokalplanet finns åklagare och poliser som bryter mot lagen. Den ökända chefsåklagaren Margareta Bong på åklagarkammaren i Halmstad, numera förhoppningsvis pensionerad, bröt gång på gång mot tryckfrihetsförordningen, liksom polismyndigheten i Halland närmast har för vana att göra. Lagstadgad objektivitetsprincip är det få åklagare som bryr sig om, vilket resulterar i subjektiva och osakliga framställningar i rätten.

Det visar sig alltså att rättsapparaten är lika stora lagbrytare som de kriminella organisationer den med sina lagvidriga och hänsynslösa metoder försöker komma åt.

Med andra ord är det i så fall lika angeläget att en medborgarorganisation av något slag, skickar in infiltratörer i åklagarkammaren i Halmstad, liksom i övriga kammare, i polismyndigheten i Halland, hos länskriminalen och närmast under länspolismästare i hela vårt land, för att avslöja den rättsvidriga verksamhet som bevisligen synes förekomma i dessa tveksamma inrättningar. Det är förmodligen det enda sättet att slå hål på den förödande kåranda som är lika stark inom rättsväsendet som inom Hells Angels och göder brottslighet på samma sätt inom båda organisationerna.

Resultatet kunde förhoppningsvis bli att ansvar utkrävdes och att laglösa chefer dömdes i domstol, så att Osmo Vallo- och Liljekvistfall inte upprepades, att medborgare alltså inte längre dödades av enskilda polismän, att statsministermördare kunde gripas, att polisbrutalitet beivrades och förhindrades, att överkaxiga och kränkande polismän omplacerades, att illegal informatörsverksamhet upphörde, att åklagare inte åtalar uppenbart oskyldiga medborgare,att polispedofiler, polisvåldtäktsmän och polishustrumisshandlare avslöjas snabbare osv, osv.

Men skulle någon våga infiltrera Anders Johanssons åklagarkammare i Halmstad? Skulle inte tro det. Det skulle vara en åklagarutbildad gangster från Hells Angels, i så fall.

Polispedofil ” Kapten Klänning”.

En polisman i hög tjänsteställning har gripits, på sannolika skäl misstänkt för våldtäkt och pedofili. Hans namn nämns inte här, för än är han inte dömd.

I ett annat ärende i Göteborg har en ung man blivit knäad till döds av poliser. Deras namn nämns inte här för ingen vet vilka de är eller vem som har gjort vad.

Två utredningar har genomförts, den första sagolikt skicklig, opartisk och professionell, med syfte att hitta den skyldige gärningsmannen/polismannen, den andra göteborgskt klantig med enda syfte att INTE hitta den skyldige gärningsmannen/polismannen.

Vad kan det bero på att yrkesskickligheten är så olika i dessa och andra fall. Kan det vara så att den misstänkte gärningsmannen i det första fallet är en illa omtyckt chefsperson, föraktad för sitt engagemang för jämlikhetsfrågor, en dålig polis, internt kallad ”Kapten Klänning”, medan den unge mannens dråpare är värderade kollegor, skyddade av den föraktliga polisiära kårandan?

Kan man utgå från att polisjakten på Kapten Klänning varit lika effektiv om det varit Kapten Kidd, machomännens förebild, polisernas machoidol, karlakarlarnas överman?

Nej, det kan man inte. Men största säkerhet hade det upphittade hallicknumret till Kapten Kidd försvunnit i slasken, raderats av misstag, mobilen hade glömts bort, aldrig hittats.

Ty så fungerar polismakten i vårt lilla land. Den som finner en annan förklaring till misstagen i utredningen om den unge mannens död bland knäande poliser, är välkommen att höra av sig.

Anna-Lena Sellergren, nu socialchef i Mölndals kommun.

RMSS fick tips om en artikel i Aftonbladet. Anna- Lena Sellergren, känd för diverse omdömeslösheter som tidigare socialchef i Falkenberg, nu i Mölndal, uttalar sig om att hennes förvaltning slängt en klients möbler på tippen, något som enligt uppgift bekräftats av förvaltningens egen arbetsledare. Så kan det gå när socialen ger flytthjälp, snabbt, rationellt och billigt.

Och klienten saknar sina djurböcker, foton, sängkläder, prydnadssaker,mattor, köksmaskiner osv, otacksamma människa.
Men det roliga är Sellergrens kommentar, enligt Aftonbladet: – Våra tjänstemän slänger aldrig bort klienternas tillhörigheter, men det är inte bra om hon ( klienten) upplever det så.
Det är alltså klienten som ska skärpa sig. Nu kan det ju vara så att Aftonbladet missuppfattat allting, men vi som upplevt Sellergrens tjänsteutövning skulle inte bli förvånade om det är hon själv som hivat bohaget.

Andra bevingade tjänsteuttalanden av Sellergren: – Jag har inte mina byxor nere. – Det är inte allmänhetens sak att avgöra. Sist RMSS kollade hade Sellergren en månadslön på 50000:-, vilket inte är oskäligt. Men då krävs ju förstås att man klarar av sitt jobb. – Tänkte inte på det, kanske Sellergren funderar. Eller tar hon en banan, vilket rekommenderas.

Falkenbergs kommun kan skatta sig lycklig att ha sluppit ännu en oduglig chefstjänsteman. Över huvud taget anser RMSS att standarden/ kvaliten på kommunens chefer höjt sig ett snäpp sedan tossarna Östen Nilsson och Gerd Johansson var högsta hönsen i kommunen.

Just det, höns var ordet.

Regeringsrätten: Kvack, kvack sa Kalle Anka

Till Regeringsrätt, JO, JK, just dep, riksdag, regering, Domstolsverket, Statens Ansvarsnämnd.

Rättsväsendet blir allt stolligare. Lagman Håkan Nyberg på Varbergs tingsrätt friserar sanningen och skyller på okunniga gräsrötter när hans tingsrätt med Nybergs godkännande inte klarar sina uppgifter och bryter mot Europakonventionen. Den nerdrogade psykpatienten Thomas Quick döms för massmord på inget annat än sina egna uppgifter som bedöms som trovärdiga! En pappa döms oskyldig till 8 års fängelse för incest. Arne döms oskyldig för fartöverträdelse av Halmstad Tingsrätt och Hovrätten i Göteborg fast han redan från början har bevis för sin oskuld.
Domstollarna gör som dom vill, i stort som i smått.

Man vet inte om man ska skratta eller gråta åt de fånar som utan något som helst eget ansvar sätter sig till doms över andra. Nyberg är ingalunda ensam, som alla vet.

Löjligast av alla just nu kanske Regeringsrätten är. Den bråkar om att ” Rudling har trots anmodan inte inkommit med en egenhändigt undertecknad överklagandeskrift”.
Ärendet gäller att JO lämnat ut en film på två odugliga polismän, med motiveringen att de inte löper risk för men = skada. Polisen själv, liksom kammarrätten i Göteborg, vägrar lämna ut filmen med motiveringen att polismännen ” löper risk för men = allvarlig skada” om filmen lämnas ut.
Filmen är alltså sekretessbelagd utan att vara det?!!

Samtidigt finns den på Youtube med i nuläget över 25000 visningar.( sökord ” Poliskontroll”)

Regeringsrätten har alltså tagit på sig ansvaret att avgöra om Helge Rudling har rätt att gå in på Youtube för att ta del av allmänna och samtidigt! sekretessbelagda handlingar.

Regeringsrätten skall enligt RMSS åsikt skita i om RMSS går in på Youtube eller inte. Och framhärdar Regeringsrätten med sina lagvidriga dumheter så gör den det lämpligen i det blå skåpet.

Det är inte förvånande att JK, trots sin tamhet, tidigare kritiserat Regeringsrätten för undermålig handläggning av domstolsärende. I Regeringsrätten sitter det nötter av den sort som inte alls bryr sig om hur sekretesslagstiftningen missbrukas, men gärna vill avgöra huruvida medborgarna har rätt att titta på Youtube eller inte.

Det är sorgesamt att se rättssystemets förfall, totalt renons på eget ansvar, yrkesstolthet, heder och moral.

Sorgesamt, på vår ära. Det skall bli mycket intressant att se hur staten skall vrida sig undan ansvar för hur utredningen av DaCosta mordet vanskötts. Det blir väl förmodligen enligt den sedvanliga mallen, tillämpad gång efter gång när rättsvidrigheter konstaterats föreligga.

Man vet inte längre om det är Solstollarna eller Domstolsstollarna man har att göra med.

Skolbyråkrater och andra puckon

Så är den decenniergamla diskussionen om lärarnas individuella lönesättning baserad på elevprestationer igång igen och man förundras över hur dum man får vara för att administrera en utbildningsverksamhet. Väldigt, verkar det som.
För hur ska man jämföra olika elevers prestationer med varandra utan att kartlägga deras förutsättningar?

Och hur ska man kartlägga en elevs förutsättningar utan allvarliga integritetskränkningar?

Det är en självklarhet att en elev presterar bland annat efter de förutsättningar han/hon har. Olika parametrar, som det så populärt heter i byråkratkretsar, är bl a begåvning, ambition, psykiska förutsättningar, hemförhållanden, en etnicitet som inte inverkar negativt på inlärningsförmågan, ”rätt” hemspråk osv.

En individuell lönesättning av lärare baserad på elevresultat bygger på en ingående analys av de förutsättningar som eleverna har. En sådan analys är djupt integritetskränkande och totalt oacceptabel. Dessutom kommer den aldrig att klarlägga samtliga relevanta omständigheter i alla fall.

För att en lärare skall få en ynka tusenlapp i påökning erfordras att han/hon har en liten klass med elever som är begåvade, mår bra, har det bra hemma, inte har något bokstavshandikapp, inte har språksvårigheter, inte har färsk invandrarbakgrund etc, för då är förutsättningarna för bra resultat på nationella proven optimala , liksom för att läraren då kommer att få någon krona mer i månaden.

Den stackars pedagog som jobbar på individuella programmet, med studieomotiverade elever, med elever som inte mår bra, som har det jobbigt hemma, som har föräldrar med bristfällig studietradition, som har bokstavshandikapp, dyslexi etc, etc, kommer att vara skolans lägst betalda pedagog.

Det är lätt att tro att skolbyråkrater är bland de dummaste människor som finns, om man inte har klart för sig vad det handlar om egentligen. Problemet är att pengarna inte räcker för att ge lärarna hyfsat betalt. Då vill skolledare och skolpolitiker splittra lärarkollektivet genom individuell lönesättning på de allra tossigaste sätt, eftersom en del lärare då blir nöjda och väger upp de missnöjda.

Det övergripande ansvaret har emellertid lärarkollektivet självt. Mycket goda insatser görs dagligen av många lärare, trots låga löner, underbemanning och sjunkande status. Detta status quo vidmakthålles genom att lärare av hävd står ut och gör så gott man kan, i någon slags förlegad kvinnlig? uppoffraranda.

Hur lite en lärare än får betalt, hur låg status läraryrket än får, kommer det alltid att finnas människor som ändå gör så gott de kan inom yrket, utan att protestera med annat än gnäll. Yrkesstolthet är en bristvara inom skolan.

Därför har mer eller mindre vetande, större eller mindre puckon inom skolutvecklingssektorn fritt utrymme för sina verklighetsfrämmande utvecklingsstrategier, den ena tossigare än den andra.

Lärarna är sina egna bödlar.

Förvirringen sprider sig om Varbergs sjukaste hus.

Catarina Dahllöv är högsta hönset i landstinget. Hon har det övergripande ansvaret för att Varbergs sjukhus inte fungerar, tillsammans med övriga Propporvars.

Catarina är förvirrad. Hon har tydliga riktlinjer för hur avvikelserapporter skall skrivas och när de skall skrivas, men hon har ingen aning om de är lagliga eller inte.

Hon ” förvånas” över att åklagaren lagt ner förundersökningen mot den oskyldiga läkaren. Åklagaren har läst lagtexten, det har inte Catarina. Hon bestämmer ändå.

Att en kvinna avlider efter timmars väntan i kön på akuten på Varbergs sjuka sjukhus, är plötsligt av underordnad betydelse. Förvirringen är total.

Det kallas parallellprocess. Förvirring på golvet sprider sig till ledningen, som ökar på förvirringen på golvet.

Vad Catarina, Mats och Christer behöver är en vass handledare, som får dem att inse vilka misstag och grodor de gör, innan ännu fler avlider av usel behandling på Varbergs sjukhus.

Men vad betyder en patients liv mot att få ha rätt fast man har fel?

Propporvar i landstinget, sjukare än Varbergs sjukhus

På Varbergs sjukhus dör en kvinna efter många timmars väntan på akuten. Tragedin för henne och hennes efterlevande är total. Liksom pinsamheten för Varbergs sjukhus.
Kristina Wallentin, inkompetent sjukhuschef, polisanmäler den läkare som skriver avvikelserapport. Förundersökningen läggs ner omedelbart. Wallentin smiter undan sitt ansvar genom att ljuga och skylla ifrån sig. Missnöjet med den usla vården och den usla ledningen på sjukhuset stiger över alla gränser.

Men Propporvar är belåten.

Vem är då Propporvar i detta oupphörliga elände?

Ingen chef kan bära sig så illa åt som Kristina Wallentin, utan helhjärtat stöd uppifrån. Det är i landstingsstyrelsen som ansvaret för Kristinas lögner och misstag ligger.

Ansvaret för behandlingsmisären vilar likaså helt och fullt på landstingsstyrelsens moderate Mats Eriksson och givetvis på centerpartiets Christer Samuelsson, känd sedan tidigare för sin begränsade förmåga.

Båda ger sitt fulla stöd till Kristina och ger blanka den i patienter som dör, läkare som pressas till förtvivlan, anhöriga som gråter, patienter som inte vågar lita på Varbergs sjukhus.

Är ni sura på Kristina Wallentin så sluta med det. Hon kan inte bättre, hon agerar på max av sin begränsade förmåga hon med. Kolla in Christer och Mats istället, där har ni hela problemets Propporvars, orsaken till att skandalföljetongen på Varbergs sjukhus aldrig får ett slut. Egendomligt nog verkar media ha missat det.

Klen tröst för den som dör under timmars väntan på akuten på ett sjukhus som är sjukare än sina patienter.

Dock ännu inte avlidet.

Ett sjukt sjukhus i Varberg

Varbergs sjukhus har ett gediget dåligt rykte sedan lång tid. Titt som tätt vittnar patienter om dålig behandling, ibland med förödande konsekvenser. Inre strider blossar ständigt upp, kritik mot sjukhusledningen från den egna personalen är inte ovanlig, snarare legio.

Jag känner en person med mycket god kunskap om hur Varbergs sjukhus fungerar. Lyckligtvis är hon ganska välbärgad, för hon betalar hellre privat vård på Carlanderska i Göteborg än utsätter sig för Varbergs sjukhus. Hon bor i Varberg.

Sjukhuschefen heter Kristina Wallentin, med sällsynt illa utvecklad förmåga att leda sin personal. Var kommer alla dessa dåliga chefer ifrån? Samlas dom i Varberg? Nej, det är väl en tillfällighet, kan tänka.

Läser man i HN om hur Kristina beter sig, hur hon trampar på människor omkring sig utan att ens förstå vad hon håller på med, så är det märkligt att hon har fullt stöd från landstinget. Vilket hon påstår sig ha.

Det är precis som om personliga hänsyn går före en fungerande behandlingsverksamhet. Är det det vi betalar för med våra skattepengar? För att Kristina ska få stöd uppifrån?

Det är tröttsamt, pinsamt och mycket frustrerande att Varbergs sjukhus inte fungerar som det ska. Drabbade patienter får betala priset, personal mår dåligt, verksamheten är usel.

Gör vad ni kan för att undvika Varbergs sjukhus, om det finns minsta möjlighet. Det verkar mycket farligt där, förmodligen måste man vara väldigt frisk för att orka med att behandlas på det stället.

Det vore fint om den del av personalen som är duktig och har ambitioner får jobba i en fungerande verksamhet med en fungerande ledning. Först då vågar man väl fundera på att närma sig det veterligen sjukaste sjukhuset i Halland.

Och vad säger det om våra landstingspolitiker, när dom inte fattar en sådan enkel sak?

JK avslår RMSS begäran om skadestånd. Inte ens 27,50 till en halver glass.

Så kom då det väntade beskedet från JK angående den skada som Varbergs tingsrätt och åklagarkammaren åsamkat RMSS talesman. Inte en spänn i ersättning trots en vållad skada på 9,3 miljoner och brott mot Europakonventionen. Inte en spänn för att min rätt till rättegång saboterats av tingsrätten.

Jag som såg fram emot 27,50 till en halver glass på Tre Toppar i Varberg.
Men ingen ide att sura. Jag skickar 27.50 till JK istället, ifall han har vägarna förbi Träslövsläge någon gång. Bättre glass får han leta efter.

Och JK går som väntat helt på tingsrättens linje, med lagman Håkan Nyberg i spetsen. Det är inget att undra på, för JK har själv officiellt i tillsyn 2006 proklamerat att Varbergs tingsrätt i allt väsentligt sköter sina uppgifter på ett ” rättssäkert” sätt. Hur skulle JK nu kunna erkänna att han tog fel? Och JK orerar dessutom i sitt beslut om hur ”trevlig” Nyberg är, vilket i och för sig är sant, vad nu det har med tillsynen att göra.

Att det tagit 5 år för tingsrätten att läsa handlingar som tar en dag att dra igenom är ingen brist enligt JK.

Att rådman Anders Ranmar med lagman Håkan Nybergs vetskap sätter ut huvudförhandling 1,5 år efter det att målet preskriberats är helt OK enligt JK Göran Lambertz.

Att åklagare Margareta Bong, på den ökända åklagarkammaren i Halmstad, tar 1,5 år på sig för att läsa en kompletterande förundersökning är ganska OK enligt JK. Att hon är partisk, förvägrar mig mitt juridiska biträde, bryter mot objektivitetsprincipen och bryter mot lagen på samma sätt som flera av hennes målsägare är helt OK enligt JK.

JK har inte ens fattat att skadeståndsanspråket är på 9,3 miljoner och inte de 7,3 miljoner han skriver i sitt beslut. Det är inte så ofta man kan beslå Göran Lambertz med rent slarv. Det har hänt en gång tidigare för RMSS del, när Lambertz skickat en handling rörande en helt annan person till RMSS, utan att RMSS hade något alls med ärendet att göra. Göran vägrade förklara varför, i all pinsamhet.

Men vem är förvånad? Skulle staten göra rätt för sig i alla de fall den orsakat sina medborgare skador, skulle inte livslånga pensioner kunna utbetalas till riksdagsmän som gått vidare till andra arbetsuppgifter. För att ta ett exempel.

Rättssamhället suger. Det är godtyckligt och präglas av samma övervåld som mc- gängen utövar, fast på ett mer subtilt sätt. Vill man klara sig från rättegång så skall man skicka handlingar till tingsrätten och åberopa sin rätt till kompletterande förundersökning, för då orkar i alla fall Varbergs tingsrätt inte sköta sina uppgifter. Tips från JK.

Inte förvånar det RMSS talesman precis, så ett eventuellt skadestånd med statens smutsiga pengar hade gått till att bjuda Tre Toppars kunder på gratis glass så länge pengarna räckt.

Nu får i alla fall JK en halver. Sug på den, JK Göran Lambertz!

Apajävlar, niggersson, blattejävlar, fjantar och andra polisiära termer

RMSS har ju utlovat filmen där två poliser, med utmärkta betyg från polishögskolan och mycket goda referenser, bär sig så illa åt mot en bilist att JO ger dem allvarlig kritik. Deras chef, Ulla Ardermark tror vi hon heter, låter dem emellertid fortsätta med sina högst personligt utformade trafikinsatser.

Men vår webmaster säger att det går för mycket gigabite eller vad det heter, för att visa filmen på denna sida, så här kommer en länk till Youtube.

[url=http://www.youtube.com/watch?v=dBJALminOb8]Klicka här för att se klippet…[/url]

Filmen har visats över 16000 gånger i nuläget, vilket inte hindrar att den är sekretessbelagd av Polismyndigheten i Halland, Kammarrätten i Göteborg och Regeringsrätten med justitierådet Nordborg i spetsen.

Dessa myndigheter använder sekretesslagen för att skydda de här omdömeslösa poliserna med höga betyg, hellre än att skydda allmänheten från deras tjänsteutövning.

Men Justiteombudsmannen lämnar ut filmen på direkten.

Det är ganska lustigt hur filmen är allmän hos JO men sekretessbelagd hos rättsvårdande myndigheter, till vilka poliserna hör. Sekretesslagstiftningen har blivit ett skämt, ett verktyg för myndigheter och domstolar att skydda varandra.

Med filmen om Malmöpoliserna ,som kallar invandrarna apajävlar och blattejävlar och skall kastrera dem, är läget lite annorlunda. RMSS har efter överklagan till kammarrätten mot förmodan lyckats få ut den, till följd av ett förbiseende av polimyndigheten i Skåne.

Filmen är alltför lång den också för att läggas ut på denna sidan. Men intrycket av den är ett annat än det väntade. Visserligen är de agerande polismännen klart olämpliga för sitt uppdrag, men samtidigt visar filmen mycket tydligt vilket oerhört svårt uppdrag dom har. Att köra in i ett sådant helvete som det var i Rosengård, med bränder i soptunnor, människor som skuggfigurer i mörkret kastande stenar på poliserna, bomber och smällare som exploderar lite varstans, kan få vem som helst att få spader.

Det är bara att uttrycka sin beundran för de polismän som kan hantera en sådan uppgift på ett oklanderligt sätt. Apapoliserna i bussen kunde det inte, men RMSS kan förstå dem, vi hade inte heller klarat av situationen. Skillnaden är att vi inser att vi inte klarar av det.

Vi tycker att den av skånepolisen hemligstämplade filmen borde läggas ut i sin helhet, så att allmänheten får en bild av hur en polismans vardag kan se ut och vilka fruktansvärt svåra situationer de kan ställas inför och hur vi ,allmänheten, bär oss åt när vi är som värst.

Filmen blir, förutom avsnitten med blattejävlar o annat som medierna klippt ur sitt sammanhang, istället en propagandafilm för poliserna.

Och det kan de behöva. Utan dem faller samhället sönder.
Tyvärr finns inte utrymme att lägga ut filmen här, vilket vi gärna skulle vilja.

En blogg som granskar politiska orättvisor